Vad lever vi i för jävla rättssystem?

Jag blir så förbannad, så sårad och så besviken.

För nästan två veckor sedan blev min kära morfar påkörd av en bil i Vibbyn. Han skulle korsa vägen och hämta tidningen på morgonen, men kom aldrig fram till postlådan. Han fick rätt rejäla skador, flera ben brutna och punkterad lunga.

Hans höga ålder resulterade drygt en vecka efter till att han avled. Morfar var frisk innan händelsen. Han hade fått en pacemaker inopererad tidigt i somras, men förutom det, har han fått vara frisk. Han har skött sin gård hela sitt liv där han dessutom är född.

Släkten hade aningar om att olycka skulle ske eftersom bilar kör som idioter längs vibbyvägen, men när det väl hände var det ändå ofattbart att olyckan skulle få ta hans liv. Utredning gjordes och bilföraren förhördes och även morfar som var vid medvetande efter olyckan. Båda parterna fick lämna sina uppgifter om vad som hade skett. Morfar påpekade att han sett bilen och trodde att han skulle hinna över vägen.

Det är 50-skylt längs Vibbyvägen och morfar har länge påpekat att de flesta kör kring 70-80. Bilföraren menade dock på att han hållit sin hastighet. Han visste även om att det bodde ett äldre par i huset vid vägen, eftersom han kört samma sträcka varje dag i flera års tid. Men han såg inte morfar och hann inte bromsa i tid. Nu är morfar död. Jag höll hans hand in i det sista då han somnade in i söndags.

Utredningen är dock nedlagd. Bilföraren får inte ens böter. Konstigt kan man tycka då det handlar om människors liv. Ska jag bara få köra på en människa och gå fri, bara för att jag inte såg personen? Argumentet från polisen var först att åklagarmyndigheten valt att lägga ner utredningen.

Mamma kontaktade dem imorse och frågade varför. Svaret blev att fallet inte ens har kommit in och att det är polisen i Boden som har lagt ner fallet. Upplysningarna mamma fick var dock helt annorlunda. Hon ringde då tillbaka till polisen som gett henne den informationen och han gav till svars att utredningen var nedlagd för att det inte fanns några bevis.

Jag undrar dock vad det är för bevis han menar. Han pratade om att det inte fanns något vittne trots att händelsen var så uppenbar. Menar han att jag kan köra på en liten flicka på 5 år? Gasa och avsiktligt köra på henne, så att hon avlider och sedan säga i förhör att jag inte såg henne? Handlingen är ju fortfarande fel och det tyder på grov vårdslöshet i trafiken. Även om bilföraren inte hade som avsikt att köra på morfar, så var han inte uppmärksam, vilket är bland det viktigaste att kunna då man kör bil. Bilföraren får ingenting för handlingen. Inte ens böter.

Jag tycker det är fruktansvärt detta och jag undrar vad vi lever i för jävla samhälle?! Jag vet med all säkerhet att utredningen hade sett helt annorlunda ut om olyckan inträffat t.ex. mig. Jag är 21 år och har livet framför mig. Morfar var 84 år, han hade väl inte så mycket kvar, eller? Jag vet inte hur de tänker men jag tycker det är så orättvist. Morfar hade tid kvar i livet och han fick inget värdigt slut. Men bara för att man är gammal i Sverige så behandlas man som luft. De mänskliga rättigheterna försvinner som i grund och botten alla delar samma, oavsett ålder. Det är inte rätt att köra på en människa, men rättsväsendet verkar tydligen ha den uppfattningen, speciellt då man e gammal.

7 skäl att handla second hand

Ett lång avbrott från bloggen, förlåt mig, men suget har inte funnits. Ibland blir det så. Nu e jag tillbaka, taggad å full av energi ;)
Är i Boden på besök, känns dumt att skriva besök, men det e ju så. Är underbart att få gosa med vovven å träffa alla fina igen.

Har klurat på ett projektarbete som jag ska ha i andra kursen som jag ska snart ska avslöja, ska bli hur kul som helst!

Detta inlägg ska jag ägna åt att promota second hand. Jag har handlat second hand nu snart i 4 år, ganska aktivt, och ännu mer aktivt nu när jag e student.
Som yngre har jag varit ganska emot second hand. Gammalt, äckligt, luktar illa, å sådana argument har fått mig att avstå, men kanske det starkaste; ingen annan i min omgivning köper det. Och vi påverkas ju ganska starkt av varandra. Både på gott och ont.
Anledningen att jag började shoppa second hand var av den enkla anledningen att jag ville spara pengar. Jag har konsumerat kopiöst mycket under mina år som tonåring och även nu som vuxen.

Jag älskar kläder. En av mina stora passioner i livet, men inte alltid så hälsosamt vilket jag är väl medveten om!
H&M har länge fått fylla mina garderober med deras senaste kollektioner, men på sistone har jag insett hur kedjor som H&M, Gina Tricot, Bik Bok, Lindex, Kappahl, etc, utnyttjar sin arbetskraft ganska rejält. Jättebra att flertalet av de har fått in hyllor med organiskt och kampanjer som stödjer fattigdom, forskning av sjukdomar etc. Kanon, verkligen! Men tyvärr så är den mängden alldeles för liten och i stort sett allt som säljs i dessa butiker gynnar bara dig som konsument och såklart, ägarna av företaget. Tillverkarna får endast en liten del och jobbar hemskt skift för att klara sig.


Jag försöker mer och mer att undvika dessa butiker, även om det ibland är svårt att motstå. Rea-skyltar som springer in i huvudet på dig och försvinner inte förrän du har genomskådat vad rean erbjuder. Jag måste dock säga att second hand får mig att automatiskt komma bort från dessa butiker. Jag längtar mer till en second hand-butik än en H&M butik.


Jag vill inspirera er läsare till att köpa mer second-hand, och här nedan har jag samlat mina 7 argument till varför second hand e så bra.


1. Det är billigt. Jag var nyss och handlade på pingstkyrkans second-handbutik i Boden och fyndade en kappa, ett par byxor, ett par skor, en tröja för endast 150 kronor. Det är ett kap. Tänk dig att du köper det nytt i vanliga butiker, du får garanterat betala mer än 1000 kronor.
Såklart finns även dyra hyllor där vintage säljs, men kom då ihåg att det är kvalité. Vissa påstår att myrorna är rätt dyra i priset för att sälja second hand och jag kan tillvisso hålla med, dock så har de ett enormt utbud och många som köper, vilket såklart höjer priserna. Billigare second-hand affärer går såklart att hitta. Röda korset brukar ha en affär in många städer runt om i Sverige. Där säljs kläderna väldigt billigt. I Boden finns en second-hand butik bara 100 meter ifrån mig, farligt! Och denna ägs av en kyrka. Vet du inte vilka second-hand butiker som finns i din stad; Googla !


2. Det är miljövänligt. Ja lika miljövänligt som att panta burkar eller källstortera, om inte ännu bättre. Jag kan bli alldeles matt när jag är inne i ett köpcentrum som säljer en tröja som det finns 100 varianter och antal av. Allt finns i överflöd; tvapparater, kläder, mobiltelefoner,mat, böcker, you name it. Det gör mig trött. Av vilken anledning ska allting överproduceras? Det används ju ändå inte. Så därför bränner man upp det och tror att miljön ska bli bättre. Oh no. Därför e second hand så mycket bättre istället för att köpa nytt nytt nytt hela tiden.


3. Utbudet. Många säger att second-hand är en stil, men det skulle jag aldrig vilja påstå. Second-hand har nämligen alla stilar och du kan hitta alltifrån rock, punk, 60-70-tal till något som man kunnat köpa nytt i butik för nån månad sen.


4. Du slipper gå klädd som alla andra. Second-hand har gjort det möjligt för mig att kunna skapa en egen stil. Man kan känna sig kreaktiv och lär sig kombinera både nytt och gammalt. Sedan det stora pluset; Man slipper se människor som bär samma tröja överallt på stan.


5. Det gynnar ofta välgörenhet. Många second-hand butiker runt om i Sverige har olika projekt eller ändamål dit pengarna går för all försäljning. Och hur underbart är det inte att känna att du faktiskt kan påverka människors liv med att bara köpa en tv, en tröja eller en dator på second-hand? Oftast gynnar du dig själv, men varför inte även gynna andra? Ett klockrent alternativ!


6. Det du köper har ofta en historia bakom sig, vilket jag kan tycka e väldigt fint. Jag använder än idag kläder och möbler som jag ärvt av min farmor. Det är ett minne för mig och jag blir påmind om hur underbar och fantastisk min farmor var. Lite liknande känsla blir det då jag köper något begagnat. Det har en story bakom sig som jag inte känner till och den får mig att fundera.

Människor som jag möter använder argument som att det är äckligt att använda saker som någon annan använt. Men snälla ni, plaggen är tvättade och rengjorda så att du som konsument ska vilja köpa det, så tror ni att plaggen eller prylarna e orena, har ni helt fel! Tänk om!

7. Känslan att hitta något är så mycket större än i en vanlig affär. Eftersom secondhand ofta har så kopiöst många olika stilar och utbudet e väldigt stort är det extra roligt när du har letat att verkligen hitta det där guldkornet. I vanliga affärer finns det som sagt ibland 100 antal av en tröja, vilket inte gör det lika speciellt. Du kan känna att du har fyndat!


Idag fyndade jag dessa snygga brallor som egentligen nog är ett par träningsbrallor. Som nya och endast 10 kronor! Hur sköna som helst. Även skorna på de två sista bilderna köpte jag för 30 kronor. Gubbisdojjor kan man inte få nog av! :)

RSS 2.0