.

Jesus Christ, my life is so busy here!

 

It's actually hard to write in Swedish, not a pro to switch back and forth all the time - but ill give it a try ;)

 

Förra fredagen åkte jag till Kaniva med Lauras storasyster Angela. Häpna å hör så har hon sin bästa vän i den lilla staden, visst är världen liten ändå? Så det passade väldigt bra att jag åkte med henne å hennes pojkvän Todd. 

Världens trevligaste människor och i januari ska dom gifta sig. 

 

Vägen till Kaniva var lång som fan. Har nästan glömt bort hur jävla långt det är till varje ställe här. Bilfärder till varenda plats, eller tåg.. Jag försöker gå så fort jag får chansen.

 

Vi anlände typ vid kvällen och hade tur att min värdmamma Sally var hemma för de skulle precis åka iväg på en middag. Var sjukt konstigt att vara tillbaks och allt var som förut. Lämnade mina saker i mitt gamla rum som inte hade förändrats ett dugg. Åkte iväg till Stuart( min bästa vän i Kaniva) och hade en harry-marathon tillsammans med hans flickvän å en annan brud. Lyckades väl inte se alla filmer, utan blev snarare en hel del prat om allt och inget! 

 

Stuart och jag umgicks väldigt mycket i Kaniva, han var förmodligen den jag kom allra närmst av alla där. Så himla jordnära och snäll kille och SJUKT kreaktiv. Jag känner på mig att det kommer bli nå stort av honom en dag. Jag har bett honom göra sitt utbyte i Sverige närhan väl börjar UNI, så hoppas verkligen det blir så.

 

Lördag spenderade jag dagen med min vackra värdmamma Sally. Jag har nog aldrig stött på en så "busy" men ändå så medveten hemmafru, som alltid har saker att göra. Synen vi har på hemmafruar är tyvärr ganska snedvriden och en del tror nog säkert att de bara slappar hela dagarna, shoppar å lyxar till det. Kanske är det så för en del hollywoodfruar men Sally har då alltid saker att göra - samma sak med med mina andra värdmammor Karen och Denise.

 

Hur som helst, vi åkte en bit utanför Kaniva och tittade på footy hela dagen. Det var väldigt mysigt och jag träffade en massa folk från Kaniva som inte visste att jag ens var i Australien. Det var så sjukt underbart att se reaktionen hos vissa och krama om alla unga farmers. Haha. Eftersom många av de inte ens använder facebook är det rätt svårt att hålla kontakten men allt var som förut och de öppnade sina armar till mig. 

 

Pumba( eller Josh som han egentligen heter, men alla kallar honom för Pumba för att han är ganska stor) var en av dem som tappade hakan då ahn fick syn på mig. Pinsamt nog hade jag glömt bort hans namn eftersom vi inte alls har pratat sen jag lämnade Australien, men kort därefter kom minnet tillbaka. 

 

Jag älskar atmosfären i små countrytowns i Australien - Alla håller ihop och är som en liten familj. Det är svårt att sticka ut eftersom det surras en hel del, men man finns ändå där för varandra. Jag hade en ganska tuff tid i början av mitt utbyte; svårt att hitta vänner att lita på och svårt att hitta sin position i den lilla byn. Jag fick väldigt mycket uppmärksamhet som enda utbytesstudent och enda "utänningen" i byn, vilket kanske inte alltid uppskattades av tjejerna runt omkring mig. Det var inte förrän sista halvåret jag skaffade mig riktiga tjejkompisar i byn och jag kände att jag hade hittat en plats. När man kommer till en sådan liten stad vill man verkligen hitta sin plats, men det tar sin tid, eftersom du är nykomling. Man kan tro att människor ska öppna sina armar och ge dig en plats och en ny identitet, men ack nej, det tar tid! Det känns lite som att man börjar om från noll och att man inte har någon identitet längre, något som man har varit säker på hela sitt liv hemma i Sverige. 

 

Alla dessa känslor kom tillbaka till mig då jag åkte tillbaks till Kaniva , men känslor som jag redan bearbetat och inte behöver gå igenom igen - för jag hade fortfarande min plats där. Lördagkväll spenderades först på the bottompub (en av Kanivas två pubbar), där jag åt middag med min värdbror Jonathan och hans footy-friends. Det var en märklig upplevelse att sitta där ensam tjej tillsammans med killar i inprincip alla åldrar, från 15-60 och alla sitter å pratar om fotbollsmatcher(den australiensiska) och jag sitter där som ett frågetecken och ler. Försöker korva in med ett - yeah that was a good one,m en  märker ganska snart attt jag är totalt vilse. Är det inte jobbigt när människor sitter och surrar om saker du inte har någon aning om och du låtsas vara insatt, men du vet inte ett skit. Fotbollskulturen är ganska extrem här, typ ett av de hetaste samtalsämnena och vi har inte ens idrotten i Sverige. Weird. 

 

Jag vandrade vidare när jag insåg att jag inte hade något där att göra, haha och gick över till the Middle pub, där alla andra befann sig. Några tjejer från klassen hade kommit hem över helgen från Adelaide för att träffa mig och det var sjukt härligt att träffa dom. Vi firade rejält spelade jukebox hela kvällen; gamla godingar, drack vin, shit on the grass(shot) och blå shlushar med vodka,( ahha, inte de bästa drinkarna, gjorde mig bara blå i hela käften) tillsammans med alla farmerboys! Jag levde i en ljuvlig bubbla hela kvällen. Jag tycker verkligen små fester är sjukt mycket roligare än stora. Jg kan förstå att utelivet inte bjuder på så mycket variation i lilla Kaniva om man är ute för det jämnan, men ack så roligt det är att gå ut där om man bara är på besök. Alla är så sjukt trevliga och på något vis kände jag mig verkligen som hemma igen och nästan så att jag fick lusten att flytta ut på landet. Fast än är jag nog inte redo för en sådan stor livskontrast till den jag har idag , men jag tror att jag skulle kunna bo på landet senare i livet. 

 

HAHA. Killarna försökte under hela kvällen kommunicera med mig på svenska med google translate, haha, de lyckades sådär och det var väl kanske inte de charmigaste pick-uplines de använde sig av. Ebby, en tjej från min klass var bussig att skjutsa hem mig till Sally då pubben stängde, vilket var tur de, hade inte velat vakna upp ute på landet hos nån random farmer, haha. 

 

Söndag - bakis så in i helvete, kom knappt upp ur sängen och min hjärna ville knappast reagera på att kommunicera under dagen. Hatar såna dagar och ibland får jag dem när jag pratar engelska, men tur det inte är så ofta, har mest att göra med att jag är trött tror jag.

 

På måndagen åkte jag med Sally till hennes väninnor och skulle ha nån slags "painting day" men som snarare jag skulle vilja kalla - DRINKING DAY. Sjukt mycket champagne, vin och mat. Det enda kreaktiva vi gjorde var att göra ett armband, haha. So basically.. så blev jag FULL under dagen, och skulle senare på kvällen på ett rotarymöte. JIPPI. Sallys vän Heather skjutsade mig först till min andra vackra värdmamma Denise, där jag gjorde mig i ordning för kvällen och försökte nyktra till. Gick en promenad och försökte verkligen gnugga bort allt onyktert som fanns inom mig, haha. Sedan kom Gary och Liam hem. Världens goaste värdpappa och världens gullligaste värdbror. Jag blev snarare chockad att se Liam igen eftersom han bara var en liten plutt då jag bodde här sist. 15 bast och en riktig retsticka. Och nu - riktigt attraktiv och lång. Goodness sake how time can change us! 

 

Vi åkte alla tillsammans till rotarymötet inne i K-town! Fick träffa alla rotarianer och mina värdfamiljer. Min lilla värdbror Jonathan hade vuxit så mycket så han var längre än mig! (Jag har två värdbröder som heter Jonathan, den ena är 26 och den andra är 14). Fick hålla tal för alla vad jag har haft för mig de senaste åren och vad mina planer är härnäst. 

 

En väldigt intensiv måndag och skallen var helt slut efter alla samtal med alla, somnade typ direkt då jag kom hem. Tisdagen spenderades med Denise i Kanivas djurpark. Gick runt å fotade alla fångade djur som jag önskade kunde få vandra fritt. Anledningen att de har en djurpark är för människor som stannar påvägen och kör mellan Adelaide och Melbourne. Ett smart sätt att få folk att stanna och locka turister, men kanske inte det bästa för djuren. 

 

På kvällen såg jag film med världens bästa Liam. Vi såg Shawshank redemption, drack öl och snackade om livet i allmänhet. Det var häftigt att se hur mycket han mognat under de åren jag bott i Sverige och att vi kunde snacka om så mycket, trots att vi inte hållit kontakten alls. Han lovade i alla fall mig att komma till Sverige inom de närmsta åren, så hopppppppaas. Jag ska hitta honom en snygg tjej så han stannar i Sverige, haha skulle vara underbart att ha en lillebror i samma land som en själv.

 

Onsdag - Promenad med världens sötaste terrier Sal som är Liams hund. Lunchade med mina värdmammor Denise och Karen, sen åkte jag hem till Karen och träffade Barry, min alla första värdpappa. Barry är väldigt speciell och lever verkligen i sin egna lilla bubbla. Karen skämmer bort honom med det mesta och han har knappast lärt sig att ta hand om sig själv, dvs typ laga mat. Men jag kan inte låta bli att tycka om honom. Vi har alltid djupa diskussioner om livet och han beundrar alltid mig för allt jag gör. Det är så fantastiskt att träffa människor som är så olik en själv men att ändå ha respekten för varandra och komma så bra överrens och det gör verkligen jag och Barry. 

 

Onsdagskvällen spenderades med min värdsyster Olivia, Barry och Karen. Vi åt middag och såg den underbara filmen Red Dog. Se den om du gillar hundar, annars kommer du förmodligen inte tycka om den. Jag grät som ett barn i den, kanske inte lika mycket som i Hachiko men snäppet under.

 

Torsdag - lugn dag på landet, promenad i hagarna och middag på the middle pub med gamla skolkamrater. Väldigt trevligt.

 

Ni märker att jag förkortar saker ju mer jag skriver. Jag vill inte skriva för detaljerat men vet att jag har tendensen att göra det. haha. På fredagen åkte jag tillbaka tillM elbourne med Karen och Barry. Vi spenderade fredagskvällen tillsammans med en mysig middag på en italiensk restaurang - väldigt trevligt.

 

Nu är jag åter hos Laura, vi har haft en random helg då vi drog på fest på nån designkonferans typ- gratis ostron, champagne, vin och äckliga gin/soda drinkar, helt okej men kände mig en aning lost bland de som började prata om vad de designat - inte riktigt mitt ämne ;)

 

Schemat i veckan är ännu inte klart men det kanske blir en tripp till Sydney i helgen, jag är sjukt peppad för det! IMorgon ska jag på cocktail-fest med Laura och hennes mates.. vi ska klä ut oss till ett flygplan och jag ska vara "the front" , vad fan heter det på svenska? hahaha, Vi ska vara flygbolaget - aspaba, Står för - Australia, Sweden, Philipines, Briths airlines.. hahaha how random, men jepp, så är det när man hänger med ingenjörer, de ska alltid komma upp med konstiga idéer..

 

Nu ska jag ta mig en promenad längs stranden till Lauras föräldrar. Låter ganska ljuvligt, men det är väldigt kallt här så nej, det är inte så jättenajs men ska låtsas att det är varmt.

 

Hoppas ni hare bra hemma i Sverige.

 

Puss 

 

 

Övernattade hos min kära Laura igår och jag frös så intensivt att det slutade med att vi skedade, haha, men vad gör man inte för sin syster? Sedan gick jag runt å virrade i Mentone, där hon bor och försökte hitta tågstationen. Insåg att jag stod precis framför den när jag frågade en femte person vart den låg, haha ibland är jag verkligen helt borta, speciellt på nya ställen. 

 

Idag blev det att träffa Tims underbara unifriends, typ alla tjejer, vilket jag inte var så förvånad över, haha. Tim läser nån slags inredningskurs, typ designaktigt, det är sjukt mycket projekt om konstnärer, bilder, osv. Inse vilken press att hela tiden vara kreaktiv? inte min grej

 Tim gjorde mig ganska generad då han hade ritat av en bild från en av mina profilbilder och tagit med det i ett av hans skolprojekt. Sedan när jag kom in i klassrummet höll han upp bilden och utbrast - hey can you see it's her?! 
HAHHAA.

 

Jag, Tim och en av hans univänner Merissa tog en kaffe på nåt konstnärligt ställe i nån gränd i Melbourne mitt under dagen. Det var riktigt mysigt. Servitörerna var så sjukt energiska. Sen lunchade vi med Sushi i parken vid statsbiblioteket å återvände sedan till universitetet där jag fick lyssna på en massa kreaktiva presenationer. 

 

När det var slut mötte jag upp Tims date för kvällen, Ray. Vet inte hur många skämt vi drog under dagen, ray-gay osv. Jag älskar verkligen hur man kan skämta med Tim om verkligen ALLTING. Vi har verkligen aldrig tråkigt. Ray verkade iaf vara en riktigt trevlig prick och enligt Tim så hade allt gått enligt planerna, hehhee ;)

 

Melbourne är verkligen fint, men jag blir verkligen stressad av storstaden, jag älskar det, men samtidigt tycker jag det är så sjukt intensivt allting. Det känns som att människor bara lever i sin egna lilla bubbla och inte har tid för något annat. Jag skulle helt klart kunna bo här ett tag, men inte för all framtid. Jag älskar människor, men jag når dem inte på samma sätt i en enda stor klump. 

 

Vid 7 tiden kom Cassie och Dylan och hämtade mig i Mentone då jag precis kommit hem från innerstan. Så nu ska jag bo där i några dagar. Blir ett himla flyttande för mig märker jag, men det är väl så jag vill ha det. Var i alla fall underbart att träffa Cassie igen. Min älskade barndomsvän som jag känt sedan jag var 7 år. Är så sjukt stolt att vi hållit kontakten så bra och kan prata om så mycket. Hon är verkligen vacker. 

 

Imorgon ska vi besöka Victorian market och jag och Cassie ska även ta oss ett Yogapass på morgonen, deniiiii.

 

Hoppas ni hare bra hemma i SVÄRGÄÄÄÄÄÄ :) puss

 

 

 

alltså herremingud vilka intensiva dagar det varit sedan jag kom hit. Igår överraskade jag min älskade syster Laura på morgonen och idag överraskade jag min bästaste vän Tim. 

 

Det är nästan så att jag har glömt hur underbart fina människor det finns i detta land. Alla är så sjukt trevliga och det är så naturligt. Det är samtidigt konstigt att vara tillbaka när ajg inte är utbytesstudent längre, men det är helt jävla fantastiskt. 

 

Festen för Laura igår var så otroligt underbar, Fick träffa hennes fantastiska universitetsvänner, barndomsvänner, släkt osv. Det blev en aningen spårad kväll dock och slutade med att jag grät en del mot slutet. Fattar inte varför jag har börjat göra det? Enligt Laura var det glädjetårar iaf, så det känns ju skönt.

 

Blev en hel del tal som var otroligt vackra. Det märks verkligen hur älskad Laura är som har så otroligt fina vänner. 

 

Idag åkte jag iväg med Tims moster och hennes man ut till Geelong för att överraska Tim. Tim hade ringt sin moster tidigare och frågat om han kunde åka med dem och hon hade blivit sjukt nervös och sagt att hon skulle ringa upp senare. Han blev otrolgt förvånad att hon reagerade så eftersom hon alltid är så generös i vanliga fall. Hur som helst sa hon i slutändan att det inte fanns plats i bilen, hahaha. 

 

När vi anlände till Tims fina mormor kom Tims mamma Sheree ut och tog mig med in och smög försiktigt in i vardagsrummet och sa till Tim att hon hade en stor överraskning. Tim var helt säker på att hon hade köpt något åt honom och då smyger jag in i rummet och TADAAAAAA. Var så sjukt häftigt att se hans reaktion och ajg kunde hålla det hemligt så länge, för det har varit svårt in i helsike. Allt finns iaf filmat och kanske lägger jag upp det på bloggen sen.

 

Var helt fantastiskt att träffa Tims fina familj. Jag är så sjukt avundsjuk vilken sammanhållning hans familj har och ändå att den är så stor. Alla älskar verkligen varandra. Det är typ helt tvärtom i vår släkt, i alla fall på mammas sida och det är trist. Men jg får väl helt enkelt vara tacksam att jag har så otroligt fina vänner istället. 

 

Tog en hel del bilder under Lauras fest som jag ska lägga upp så småningom. Enda nackdelen är att jag inte har någon laddare, eller laddaren till datorn går inte att sätta in i adaptern, sjukt frustrerande. We all hate and love the apple. 

 

hoppas ni har det fint där hemma. jag har det helt fantastiskt och jag ska verkligen fortsätta njuta. 

 

 

aweeeeesome

Japp. befinner mig i landet nerunder. Har överraskat min käraste Laura på morgonen och nu återstår en annan kär vän imorgon. Det var så underbart kul att se hennes reaktion och krama om henne. Fattar verkligen inte att jag är här. Ska skriva mer sen, så att inte min andre käre vän upptäcker min överraskning.

 

Vänner är verkligen det bästa som finns på denna jord, enda nackdelen är att jag har de utspridda lite här och där och inte riktigt kan träffa dem när jag vill. Nu ska jag bara leva här och nu i en månads tid och träffa alla kära som jag inte har träffat på väldigt längeeeeeeee. 

 

 

 

Finaste vän. Du förtjänar det allra bästa i livet. Till dig som får hennes hjärta - vårda henne med kärlek, annars jävlarrrrrrr..

jag glömde den ljuvliga musiken. Ghaneserna spelade alltid ashög musik när man åkte taxi till jobbet eller inne i Tro-Tron. Försöker hitta någon trevlig låt från Kenya och lyckades hitta denna;  

 Helt underbar!!!!

Skypade med min fina vän Ema för någon dag sen, en nigerian som jag träffade via min holländska vän Eline nere i Ghana. Jag tycker det är så värdefullt att ha kontakt med de jag träffar på mina resor, speciellt lokalbefolkningen, för de har så mycket att berätta. Ema har alltid mycket att berätta. Det är inte alltid jag förstår alla detaljer på grund av deras svåra accent, ändå tycker jag den nigerianska engelska är enklare än den ghanesiska, haha. Hur som helst, så berättade han mycket från sitt liv som jag inte har fått höra förräns nu. Han skulle lätt kunna skriva en bok om alla hans erfarenheter. Jag fascineras så fruktansvärt av alla afrikaner som har en sådan livsglädje och en sådan vilja till att kämpa för det som faktiskt är rätt och därför är jag optimistisk till utvecklingen i många afrikanska länder. Människorna är så mycket mer medvetna om deras rättigheter och det påverkar oerhört. 

 

Jag längtar tillbaka till Ghana så fruktansvärt ibland. Den kaotiska staden Accra, stränderna längs Cape Coast, de galna resorna med Tro-Trosen, marknaderna, kläderna, red-red(maträtt), fan-ice(bästa glassen i världen), mangon och annansen man levde på, enkelheten; duscha sig i kallvatten, tvätta kläderna med händerna, tända upp ljus då elektriciteten försvunnit, leva i nuet varje dag och komma bort från den stressade civilisationen här hemma i Sverige. Mest av allt saknar jag väl människorna. Alla leenden man möttes av längs gatan, alla ville bekanta sig med en.

 

En dag hoppas jag kunna åka tillbaka, men nu väntar andra resor först och jag får väl vara glad att det i alla fall är i Afrika! :) 

 

 

Är så underbart glad att jag träffat denna underbara människa som vill göra allt roligt tillsammans med mig. Hoppas att vi alltid kommer vara vänner älskade du ! 

 

 

 

Idag vare sista dagen i hemtjänsten som jag går på rad, nu är det springvik som gäller tills jag börjar på boendet igen. Känns både och. Underbart att återvända till alla gulliga vårdtagare och personalen men tråkigt att lämna alla fina man fått lära känna i sommar, men det blir som sagt att återvända.

 

Jobbade till och med över idag för att jag bara var tvungen att gå förbi en tant som jag älskar att gå till - favorittanten som jag kallar henne, trots att jag inte hade något besök där.

 

Har nu kommit hem och njuter av jordgubbar och ledighet. Sommaren är så fantastisk! 

 

en av de vackraste filmer jag sett på länge.

 

 

Har precis kommit hem från stugan med Mamma där jag spenderat ungefär ett dygn tillsammans med henne, Hans och hans(hahaha) hund Dogge. Åh det var helt ljuvligt. Älskar att umgås med mamma. Vi har alltid roligt ihop även om vi mellan varven gnäbbar på varandra också, men det hör väl till. 

 

Vi har åkt lite båt, solat, grillat, kört gammaltoyota, myst och framförallt SOVIT, hur ljuvligt som helst. Hasse är verkligen skön och har alltid något att berätta, det är så härligt.

 

Åkte förbi Fairtradebutiken i Gynnarsbyn på hemvägen. HAHAHA; världens roligaste fairtrade butik jag varit in på vill jag lova, lite eljest sådär. Jag köpte té och mamma köpte en tvål. Ska försöka åka tillbak dit någon gång i sommar å köpa nå mer, de tog nämligen bara kontanter. 

 

Jag älskar verkligen bysamhällen här uppe i Norrland, dialekterna och bara allmänt hur mysiga människorna är. Gubbens om jobbade i butiken var verkligen asmysig och sådär typisk norrlänning. Från Gunnarsbyn blev det ännu en sväng längs Bodens alla byar, men inget att stanna för, bara se den vackra naturen. Vi har verkligen fantastisk natur här uppe, älskar vattendragen, öppna skogar och ängar(även om det mest är täta skogar,haha) och så när det är lite kullar och berg :)

 

När jag åker bil med mamma lyssnar vi väldigt mycket på låten nedan. Den får mig att uppskatta livet mer å bara vara glad för det vi har. Jag är ju för det mesta glad hur som helst och ler faktiskt ibland av ingen särskild anledning, men när jag lyssnar på den här låten ler jag lite extra och av ett syfte - att jag älskar mitt liv, mina nära och kära och allt jag har fått vara med om. Allt som har berikat mig genom åren, även motgångar, har gjort mig till den jag är idag och vill vara idag.

 

Den här låten får mig också att inse hur viktigt det är att vara glad och inte gå och sura för ingenting. Ibland är det som att jag får den känslan när jag går längs stan eller vart som helst. Man får blickar på sig för att man ler  eller för att man skrattar men har man en sur min är det som inget särskilt. hahaha. Ibland då jag ser någon som ser extra sur brukar jag dra på ett riktigt leende bara för att se dennes reaktion. Det är skitkul, prova vettja!

 

 

Förra året när jag satt på tåget påväg till Borlänge fick jag plats brevid en människa som verkligen lyste upp mitt liv med alla hans ord. Jag var inne i en ganska deppig period då eftersom det precis tagit slut mellan mig och min första riktiga kärlek Ibrahim, men efter att jag talat med honom mådde jag verkligen bättre. Jag sa aldrig vad det var, men det var som att han förstod.

 

Vi pratade om mycket, bland annat om hur otacksamma vi kan vara i våra liv när vi redan har det så bra, om hur livet så plötsligt kan förändras och jag berättade för honom hur mycket jag ville förändra. Resan gick så snabbt och jag måste säga att jag kände mig så förändrad efter att jag träffat honom, som född på nytt! hahaha! och en del har väl den förmågan och den talangen att sprida, men att sådana korta möten kan påverka och kan påverka mig än idag då jag tänker på mötet.

 

Elliott la in ett väldigt fint inlägg idag på sin fb som fick mig att börja gråta, såhär skrev han - Jag är bekymrad över den värld vi lever i. För de handlingar vi utför och den otrevliga förmåga vi har att inte kunna se det fantastiska värdet i det vi faktiskt har i våra liv. Det finns så mycket jag vill ändra på. Medan hela Europa stannar upp för att följa avgörandet i fotbolls EM förlorar våra medmänniskor livet i slag för sina basala behov. Frihet, demokrati, jämlikhet, mänskliga rättigheter, mat på bordet, sjukvård och utbildning. Hur skulle ditt liv se ut om det nu helt plötsligt stormade in beväpnade soldater i vardagsrummet, satte en pistol mot huvudet på din kära som sitter bredvid och tryckte av - bara för att han/hon någon gång uttryckt en vilja att leva ett värdigt liv. Mina tankar går till det pågående blodbadet i Syrien, men även generellt till alla som undanhålls sina rättigheter att blomma som individer och samhällen runt om i världen. Speglar utvecklingen runt dig den värld du skulle vilja leva i? Vart är vi på väg? Vad vill du?

Åh vilken energi jag får av att jobba ibland. Idag har jag varit hos min absoluta favorittant flera gånger under dagen. Hade ett långpass 7-22 och var där säkert tre gånger idag. Jag älskar verkligen denna tant. Hon är så förtjusande rar och vi kan prata om in princip alls. Det känns så naturligt att gå dit. Som om jag känt henne hela livet. Det är ganska underligt med tanke på att hon är 4ggr äldre än mig. 

 

Hoppas ni också har haft en bra dag! och nämn då fan inte vädret. Är less på att ALLA nämner detta jävliga väder, sluta klaga förfan, bara att gilla läget förfasen.