förtjusande
Åh vilken energi jag får av att jobba ibland. Idag har jag varit hos min absoluta favorittant flera gånger under dagen. Hade ett långpass 7-22 och var där säkert tre gånger idag. Jag älskar verkligen denna tant. Hon är så förtjusande rar och vi kan prata om in princip alls. Det känns så naturligt att gå dit. Som om jag känt henne hela livet. Det är ganska underligt med tanke på att hon är 4ggr äldre än mig.
Hoppas ni också har haft en bra dag! och nämn då fan inte vädret. Är less på att ALLA nämner detta jävliga väder, sluta klaga förfan, bara att gilla läget förfasen.
piggelin
Äntligen är jag lite piggare, har legat som i dvala de senaste dagarna. Frusit och buttrat över vädret, hahaha, typiskt svenskt skulle jag vilja säga.
Nu är jag mycket piggare, livet känns som pånytt och helt underbart! YAY!
okej syster Agneta
HAHAHA jag måste verkligen skratta. Om det är något som jag har lärt mig på sistone så är det att inte ta en underordnad roll i olika sammanhang. Jag är en liten nörd när det gäller retorik och av t.ex. härskartekniker för jag vet hur människor använder sig av dem. Men det gäller för var och en av oss att inte sätta oss i den rollen - för då mår vi ofta dåligt.
Jag har försökt få tag på en sköterska hur länge som helst, tror jag har ringt till henne 5 gånger för att hon ska förlänga min delegation på hemtjänsten i sommar, eftersom jag misstänker att den har gått ut. Men allt jag når är en telefonsvarare.
Saker och ting fungerar inte riktigt i hemtjänsten, eller förhuvudtaget i Bodens kommun på många områden. Jag skyller inte på någon men systemet vi har idag är så bristfällig att det är skämmigt. Man måste skaffa sin egen medicindelegation för att få kunna ge medicin och insulin. Har man redan haft det sedan tidigare handlar det bara om att skriva på papper och förlänga det, töntigt va? En liten underskrift och man måste ta sig till vårdcentralen för att göra det.
Jag tycker vården i Sverige har förvandlats till ett hjärtelöst system där man hela tiden får vänta och vänta på att de som jobbar ska ringa upp en. Det krävs att man ringer 112 för att man ska få prata med någon på duns, det är hemskt, speciellt när man verkligen behöver vård men det räknas inte som akut.
I Boden må det vara bättre med öppna mottagningar men det är ändå gräsligt att man ska bli uppringd tycker jag. Jag fattar inte riktigt syftet med det, för när man ringer så ringer man ju av syftet att man vill ha tag i någon direkt, eller? Har jag missat hela telefonsyftet?
Hur som helst, för att få denna delegation igen, måste man ringa en sjuksköterska på björknäs vårdcentral som även hon bara har TELEFONSVARARE för det mesta. Sedan ringer hon upp dig när det PASSAR henne. HAHA, det är så sjukt så det finns inte. Hur som helst, en sköterska har försökt nå mig x antal gånger och jag har inte svarat, jag har då ringt upp igen, kommit fram till den där förbannade telefonsvararen igen och sedan skyller hon på MIG att det är svårt att få tag på mig, HAHAHHAHA. Dessutom säger hon att jag måste ange de tider jag är anträffbara, men grejen är den att jag inte har några speciella tider då jag är anträffbar, jag jobbar ju förfan inte på mobilen direkt?! Och när jag är ute och powerwalkar t.ex. inte fasen vill jag ha med mobilen då. Men det är som att det har blivit oacceptabelt, att vi SKA vara tillgängliga jämt och alltid. Det trotsar jag. Det hade varit helt annorlunda om jag varit i tjänst dock, SJÄLVKLART ska jag svara i telefonen då, men vårdpersonalen kan inte göra det.
HAHA, jag skrattar åt dagens verklighet även om det är sorgligt på samma gång. Idag fick en sjuksköterska äntligen tag i mig efter att jag ringt upp henne i fredags igen, och det första hon utbrister är något i stilen med att jag har varit så dålig på att svara i telefonen, men att det är historia nu. HAHAHA. Jag frågar tillbaka - ursäkta vad sa du nu? Och hon svamlar bort det med att försöka boka in en delegerinstid med mig. Så nu äntligen ska jag få skriva på den där underskriften för att få medicindelegering och insulindelegering igen. WOHO! Samhället är en flopp ibland kan jag tycka, men jag tar det med ett leende.
Jag måste även berätta att inte ens ordinariepersonal har delegation och de flesta vikarier har det inte heller - ändå ges det insulin och medicin - utan att någon bryr sig. Ordinarie personal på gruppen där jag jobbar har inte haft delegation sedan februari detta år, så vad har det där delegationsbeviset för någon betydelse egentligen? Det är skrämmande att det inte finns någon kontroll, för det är ju faktiskt vårdtagarna som drabbas av det. Istället för att skälla ut mig för att jag var dålig på att svara i telefonen hade hon ju kunnat berömma mig till mitt initiativ att förlänga min delegering, eftersom knappt någon annan gör det eller verkar bry sig om det.
Nåväl. Jag tyckte mest att det var roligt att sköterskan försökte få mig att känna mig underordnad och hon lyckades inte.
Jag tycker det är viktigt att man vet sitt värde och bara för att man har ett lägre yrke betyder ju detta inte att man är mindre värd och har rätt att bli utskälld eller kränkt. Nä fyfan. Känn dig själv!
jag tror på kärlek när jag är med dig
Det är så underbart att få vara med lillkillen hela sommaren!
green world
sommaråsol
come a little closer
SOMMARRRRRRRR såklart!
så roligt att kunna fota igen, speciellt då det är sommmmmmar :)
Sjukt kort klänning jag vet, hahaa, tror inte ens det är en klänning, men den är så fin! kanske sticker in med ett par leggingsshorts under då jag har den i allmänheten :)
20 kronor på röda korset! älskar hur den är blekt i mitten :)
you know where I'm at
Vad ägnar du helst din tid åt att prata om när du träffar goda vänner, familj etc? Man märker att samtalsämnet är annorlunda beroende på vem man träffar. Jag pratar inte om samma saker med min pappa som jag gör med min mamma t.ex.
Relationer, våra kopplingar till människor är intressanta och att se hur de faktiskt påverkar oss. Jag tror det tråkigaste jag vet att prata om när jag träffar människor är t.ex. hur vädret är, men ändå gör man det ibland av bara ren omedvetenhet, som jag kan komma på först i efterhand. Något annat tråkigt är när man sitter och surrar om framgång, frågar hur personer har lyckats med det ena och det andra eller vad man ska göra då och när.
Det allra värsta är när pengar kommer in i samtalsämnet, man pratar om hur mycket man tjänar, eller hur mycket man slösade på det enda och det andra. Ytligheter vill jag kalla det. Jag mår illa av sådant till och från, ändå är det samtal som vi dagligen kommer i kontakt med.
Jag älskar att träffa människor då man bara kan vara. Man behöver inte säga så mycket om sig själv, sina ägodelar eller vad man gör i livet. Det behövs inte, man bara är tillsammans och njuter av varandras sällskap. Då känns relationer som allra bäst.
Relationer, våra kopplingar till människor är intressanta och att se hur de faktiskt påverkar oss. Jag tror det tråkigaste jag vet att prata om när jag träffar människor är t.ex. hur vädret är, men ändå gör man det ibland av bara ren omedvetenhet, som jag kan komma på först i efterhand. Något annat tråkigt är när man sitter och surrar om framgång, frågar hur personer har lyckats med det ena och det andra eller vad man ska göra då och när.
Det allra värsta är när pengar kommer in i samtalsämnet, man pratar om hur mycket man tjänar, eller hur mycket man slösade på det enda och det andra. Ytligheter vill jag kalla det. Jag mår illa av sådant till och från, ändå är det samtal som vi dagligen kommer i kontakt med.
Jag älskar att träffa människor då man bara kan vara. Man behöver inte säga så mycket om sig själv, sina ägodelar eller vad man gör i livet. Det behövs inte, man bara är tillsammans och njuter av varandras sällskap. Då känns relationer som allra bäst.
Ett härligt sällskap
be yourself
Såg precis klart filmen Up in the air. Fin film med många fina låtar. Fastnade för denna; be yourself/ Graham Nash
texten är så ljuvlig;
How does it feel when life doesn't seem real
And you're floating about on your own
Your life is uncertain so you draw the curtain
Pretending there's nobody home
But don't theorize, look in your eyes
They can't tell lies
Though you may disguise what you see
The mirror is free
We once had a savior but by our behavior
The one that was worth it is gone
Song birds are talking and the runners are walking
A Prodigal son is coming home
Don't theorize look in his eyes
They won't tell lies
But if he defies what you see
[ From: http://www.elyrics.net/read/g/graham-nash-lyrics/be-yourself-lyrics.html ]
He'll give you the key
Be yourself, be yourself
Be yourself, be yourself
We needed a tutor so built a computer
And we programmed ourselves not to see
The truth and the lying the dead and the dying
A silent majority
Don't theorize look in their eyes
Are they telling lies?
The ones that they learn on T.V
What a way to be free
Be yourself, be yourself
Free yourself, free yourself
(Yes you can)
See yourself, see yourself
(Then you can)
Free yourself, free yourself
(Why don't you?)
Be yourself , be yourself
Be yourself, be yourself
And you're floating about on your own
Your life is uncertain so you draw the curtain
Pretending there's nobody home
But don't theorize, look in your eyes
They can't tell lies
Though you may disguise what you see
The mirror is free
We once had a savior but by our behavior
The one that was worth it is gone
Song birds are talking and the runners are walking
A Prodigal son is coming home
Don't theorize look in his eyes
They won't tell lies
But if he defies what you see
[ From: http://www.elyrics.net/read/g/graham-nash-lyrics/be-yourself-lyrics.html ]
He'll give you the key
Be yourself, be yourself
Be yourself, be yourself
We needed a tutor so built a computer
And we programmed ourselves not to see
The truth and the lying the dead and the dying
A silent majority
Don't theorize look in their eyes
Are they telling lies?
The ones that they learn on T.V
What a way to be free
Be yourself, be yourself
Free yourself, free yourself
(Yes you can)
See yourself, see yourself
(Then you can)
Free yourself, free yourself
(Why don't you?)
Be yourself , be yourself
Be yourself, be yourself
Alla vägar har sitt pris
Lars winnerbäck
hejdå linköping
Vi ses om tre månader!
seperationsÅNGEEEST!
mitt år i Linköping har varit så sinnessjukt BRA, lärt känna massor av underbara människor, lärt mig massor om livet, fått "nya föräldrar", utvecklat drömmar som jag nu är påväg att uppfylla. Jag vill inte heeeeeeeem, även fast jag vill. BLANDADE känslor, huh. Lite som mitt utbytesår, lite så känner jag, även fast jag vet att jag kommer tillbaka i höst. 
Mest kommer jag att sakna dig! Min bästa vän Kajsaaaa!
