.

Att både möta kvinnor som blivit utsatta för våldtäkter och krigsherrarna som genomfört de fruktansvärda brotten är en erfarenhet som lämnar väldigt starka intryck.

- Vi är omskakade. Det gjorde ont i själen. Det var mycket starkt, säger riksdagsledamoten från Östergötland Alexander Gabelic (S) per telefon.

Tillsammans med fem andra riksdagsmän genomför han en studieresa i Kongo och Rwanda. Resan sker i Svenska FN-förbundets regi som Aleksander Gabelic är ordförande i. Avsikten är att fördjupa kunskapen om läget i regionen.

I Kongo fick gruppen bland annat besöka ett flyktingläger och ett sjukhus för våldtagna kvinnor och barn. Över två miljoner flyktingar finns inom landets gränser och våldtäkter är en del av den systematiska krigsföringen mot den civila befolkningen.

Våldtäkter är en metod som, enligt Aleksander Gabelic, används av både den kongolesiska armén och ett helt spektrum av olika beväpnade aktörer. Och de våldtagna kvinnorna blir straffade i dubbel bemärkelse eftersom de blir förskjutna när de återvänder till sina byar.

- Fem miljoner har dött sedan 1994 men denna är en bortglömd konflikt, tyvärr. Jag har rest mycket men det här är bland det värsta jag någonsin har sett. Proportionerna är ofattbara. Alla spärrar har brustit.

Det finns mycket oro i luften, enligt Aleksander Gabelic. President Kabila motsätter sig fortsatt internationell närvaro. Men att de cirka 18 000 FN-soldaterna lämnar landet skulle kunna leda till en mänsklig katastrof.

- Det skulle bli anarki. FN-soldaterna gör en del bra saker men de får också kritik.

Vad är det som inte fungerar?

- De flesta FN-soldaterna i Kongo är från Pakistan och Indien, och de håller inte riktigt måttet. Standaren måste höjas och det behövs en större blandning inom kontingenten, man måste alltså skicka in trupper från andra länder, säger Aleksander Gabelic.

Under onsdagseftermiddagen kom den svenska delegationen till Rwanda, ett land som har genomgått en positiv förändring de senaste tio åren. Aleksander Gabelic beskriver det som en välvårdad botanisk trädgård och ett väldigt organiserat samhälle.

- Man blir lätt charmad. Det är en framgångssaga. Rwandas resa är jätteimponerande.

Hur har de lyckats med det?

- Hemligheten är att de här en stark president som är väldigt upplyst. Men han har också inslag som är mindre demokratiska. Det finns alltså en baksida, pressfriheten är till exempel väldigt begränsad och oppositionen har det väldigt svårt.

Under onsdagen besökte svenskarna ett läger för militärer som har deserterat från gerillagruppen FDLR och som är skyldiga till många fruktansvärda brott.

- Det var svårt att tala inför dem. Många hade deltagit i kriget sedan 1994.

Vad sade du till dem?

- Vi hade ju mött deras offer. Det var väldigt tufft med tanke på det de har gjort. Men jag sade att det är positivt att de har valt en väg tillbaka till ett normalt liv. Och det är positivt att Rwanda orkar göra det.

Rwanda ska ha presidentval i augusti. Under torsdagen har delegationen fått en halvtimme med president Paul Kagame.

- Man ska glädjas med deras framgångar men vi kommer också att resa frågor kring det som är viktigt för demokratin och som kan förstärka de mänskliga rättigheterna, säger Aleksander Gabelic.